Eslöv diskriminerar handikappade:
Har man i Eslöv en oemotståndlig glädje av att förtrycka handikappade? Läs och bedöm själv. Jag vill inte påstå att jag haft med dårar att göra. Jag bara beskriver hur man agerar.
1/Ingen heder eller ära
2/Jag hade fel ton när jag sökte hjälp
3/ Förtryckarna
4/ Byråkrati är ett värre helvete än stroke
5/ Hur sossarna i Eslöv tillsammans med stödpartier behandlar handikappade
6/ tillstandet
Ingen heder eller ära ingen sans eller vett
Trots att jag är gravt handikappad får jag inte stanna på handikapplatser. Den 29 november 2005 reste jag i sällskap med en vän till kansliet i Stadshuset. Jag ville diskutera Trafikförordningens 13 kapitel 8 paragraf med gatuchefen som gjort utredningen. Utredaren hittade inte ens lagtexten utan jag måste leta upp den till honom.
Trafikförordningen 13:8 För rörelsehindrade personer kan utfärdas ett särskilt parkeringstillstånd. Tillståndet kan utfärdas både till rörelsehindrade som själva kör motordrivna fordon och till andra rörelsehindrade som regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet.
I utredningen åsidosatte man den klara lagtexten i 13:8 samt läkarintygets upplysning att jag saknar förmåga att bära något i högerhanden. Jag är beroende av att ha en krycka i vänsterhanden vid förflyttning. Visst kan jag förflytta mig – jag hasar mig fram. Vid tillämpningen vek lagtextens formuleringar för byråkraters tyckande.
Utredaren, Ingemar Nilsson, fick jobbet som gatuchef i Eslöv efter en tids arbetslöshet som asfaltarbetare. Detta berättade han för mig och mitt vittne. Antagligen hade han en partibok som bästa merit. Chefen för samhällsbyggnadskontoret, prästsonen Lars Anselm, hade vid sitt förra jobb som chef för renhållningsverket försökt tvinga mig att betala soptömningen för fastighetsägaren. Han t o m stämde mig till tingsrätten där chefen naturligtvis förlorade. Det slutade med att jag befriades från soptunnan och chefen befriades från jobbet som skitdirektör. Dessa båda tjänstemän undertecknade utredningen. Anselm är alltså jävig i högsta grad. Utredningen är inte värd att kallas utredning.
Ingemar Nilsson sa att jag måste komma in med en ny ansökan. Då ville jag veta vad fel jag hade gjort i min första. Det fick jag inte. Nu vågar jag inte göra en ny utan redogörelse vad fel jag gjorde. Utan förklaring återupprepar jag ju felen. Detta är inte lämpligt när man är beroende av förtryckarna i stadshuset. Den 20 december 2005 uträttade jag ett ärende i Stadshuset. Jag parkerade på handikapplatsen. Någon kallade på parkeringsvakt och jag fick en böteslapp på 400:-. I stadshuset fattar man grymma omänskliga beslut för de handikappade. Man övervakar också att de sjuka inte får utnyttja sådan hjälp som normala människor uppfattar som en självklar rättighet. Jag ringde vid jultiden 2005 till Andersson på länsstyrelsen, direkt nr 040/252015, och sökte hjälp ifråga om rätten att få hålla på handikapplatser. Jag beskrev hur jag blivit bemött i Eslöv. Han svarade att jag inte hade rätt ton. Så nu skulle han kolla om jag kan ha körkortet kvar. Jag sa att jag på Orup-Sjukhuset tagit en massa prov och att dessa godkänts. Efter alla proven meddelade överläkaren att det inte finns några hinder att köra bil. Då fick jag veta av byråkraten att det är länsstyrelsen och inte någon doktor som avgör om jag får behålla körkortet.
När jag pratade med kommunalrådet Cecilia Lind (s) fick jag veta hur duktig utredaren är. Jag hävdar att man manipulerar t o m faktabitarna så att besluten ska passa byråkraternas syfte. Tony Hansson (s) politiskt ansvarig för att det går rätt till säger att det har gått rätt till. Han menar att jag inte ska ha något parkeringstillstånd. Tel. till stadshuets växel 0413/62000.
Den 13 februari 2006 försökte jag återigen att prata med gatuchefen. Han bara sa att allt får förbli som det har blivit. Chefen, Lars Anselm har fått bråttom att säga upp sig.
Ingen tidning i Eslöv skriver om vad de handikappade utsättes för. Inte ens chefredaktören för tidningen Stroke-kontakt, Daniella Bjarne, tar upp frågan. Är det kanske statsbidraget till Stroke-förbundet hon ängslas för.
Yrkande: Att samhällsbyggnadsnämnden upplyser mig om vad fel jag gjorde i min första ansökan vidare vad fel nämnden gjort sig skuldig till om jag fått rätt att parkera på handikapprutor.
Sossarna och deras stödpartier bara leker med handikappade människor. Leken liknar kattarnas lek med möss. Det går att hejda sådan lek. Var snäll och gör en utskrift av sidan och skicka åtminstone till tio personer.
Av Per-Olof Nilsson, Billinge. Se hemsidan: www.boven1758.info Se nedre delen i vänstra spalten!
Vad Dnr får denna skrivelse som skickas in i två exemplar?
Den 20 december 2005 uträttade jag ett ärende i Stadshuset. Jag parkerade på handikapplatsen. Någon kallade på polis och jag fick en böteslapp på 400:- Man övervakar också att de sjuka inte får utnyttja sådan hjälp som normala människor uppfattar som en självklar rättighet. Sossarna med stödpartier i Eslöv använder varje tillfälle att förtrycka människor - inta ens handikappade skonas.
Jag ringde vid jultiden 2005 till länsstyrelsen och sökte hjälp ifråga om rätten att få hålla på handikapplatser. Framförallt behövde jag veta vad fel jag gjorde i min första ansökan. Jag beskrev hur jag blivit bemött i Eslöv. Han svarade att jag inte hade rätt ton. Så nu skulle han kolla om jag kan ha körkortet kvar. Jag sa att jag på Orup-Sjukhuset tagit en massa prov och att dessa godkänts. Efter alla proven meddelade överläkaren att det inte finns några hinder att köra bil. Då fick jag veta av byråkraten att det är länsstyrelsen och inte någon doktor som avgör om jag får behålla körkortet. På länsstyrelsen mötte jag en av mänsklighetens lägsta drifter - att slå och sparka på människor som ligger slagna på marken.
Ingen tidning i Eslöv skriver om vad de handikappade utsättes för. Inte ens chefredaktören för tidningen Stroke-kontakt tar upp frågan. Är det kanske statsbidraget till Stroke-förbundet man ängslas för.
Per-Olof Nilsson, Billinge. Tel: 0413/542325. Se hemsidan: www.boven1758.info Se vänstra spalten! Tag kopia av sidan och skicka till släkt och vänner!
Sossarna och deras stödpartier styr Stadshuset i Eslöv. Hur behandlar man då de handikappade?
Vårdminister Ylva Johansson (s) valtalade för åldringarna på servicehemmet Karidal. Inför publik frågade jag hur många gånger en handikappad människa ska lägga in felfria ansökningar om att få hålla på handikapplatser.
- Det räcker med en gång, svarade ministern.
- Nej, inte i Eslöv, blev mitt svar.
Alla, utom makthavarna, som ser hur handikappad jag är säger, att jag skulle ha tillstånd att hålla på handikapplatser. Men politrukerna ser inget inget och förstår inget. De håller istället fast vid att jag måste ansöka fler gånger. Jag hade ingen garanti att den första utredningen skulle göras rätt. Än mindre garanti har jag för att följande utredningar göres rätt. Jag har i en inlaga yrkat att jag får förklarat vad fel jag gjorde i den första ansökan. Men man tar inte ens upp den till behandling. Får jag inte detta förklarat återupprepar jag naturligtvis eventuella fel i följande ansökningar.
Kommunalrådet Cecilia Lind och ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden Tony Hansson säger att inget fel är gjort i utredningen. Utredningen gjordes av prästsonen Lars Anselm och gatuchefen Ingemar Nilsson.
Så här klar är lagtexten i Trafikförordningen 13:8 som man nonchalerar:
8 § För rörelsehindrade personer kan utfärdas ett särskilt parkeringstillstånd. Tillståndet kan utfärdas både till rörelsehindrade som själva kör motordrivna fordon och till andra rörelsehindrade som regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet.
Flera privatföretag har noterat myndighetens agerande och försäkrat att jag får hålla på handikapplatserna hos dem.
Per-Olof Nilsson
Hultseröd, 241 95 BILLINGE Tel. 0413-542325
Sambyggnadsnämnden
Byråkrati är ett värre helvete än stroke
Somliga byråkrater i Eslöv agerar som vore dem förståndshandikappade
Trafikförordningen 13 kap 8 §:
”För rörelsehindrade personer kan utfärdas ett särskilt parkeringstillstånd. Tillståndet kan utfärdas både till rörelsehindrade som själva kör motordrivna fordon och till andra rörelsehindrade som regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet.”
Ordf. Tony Hansson (s) i sambyggnadsnämden samt utredarna Lars Anselm och Ingemar Nilsson kräver att jag lägger in ansökan en andra gång om att få hålla på handikapplatser. Jag har efteråt (dnr 290/06 ) yrkat att få veta vad fel jag gjorde i min första ansökan om parkeringstillstånd eftersom jag inte fick något. Men man tar inte upp begäran till behandling.
Vårdminister Ylva Johansson sa i ett offentligt möte i Eslöv att det räcker att lägga in ansökan en gång.
I sällskap av ett vittne gick jag till Ingemar Nilsson för att diskutera lagtexten; men han hittade inte ens paragrafen 13:8 utan jag måste leta upp den till honom.
Alla utanför stadshuset förstår att jag är berättigad att få hålla på handikapplatser. Men i stadshuset tycks inte finnas någon som förstår. Där tycks inte finns annat än dårskaper och intolerans. En del politruker får extra njutning när man får chans att förtrycka handikappade.
Yrkande: Att nämnden beslutar upplysa mig om vad fel jag gjort i brevet dnr 290/06 eftersom man inte ens tar upp yrkandet till behandling.
Per-Olof Nilsson
Jounalist/författare
Hultseröd, BILLINGE
0413-542325
Hur sossarna i Eslöv tillsammans med stödpartier behandlar handikappade
Byråkratin i Eslöv har blivit ett värre helvete än att drabbas av stroke. Trots att jag är gravt handikappad får jag inte stanna på handikapplatser. Den 29 november 2005 reste jag i sällskap med en vän till kansliet i Stadshuset. Jag ville diskutera Trafikförordningens 13 kapitel 8 paragraf med gatuchefen som gjort utredningen. Utredaren hittade inte ens lagtexten utan jag måste leta upp den till honom.
Trafikförordningen 13:8 För rörelsehindrade personer kan utfärdas ett särskilt parkeringstillstånd. Tillståndet kan utfärdas både till rörelsehindrade som själva kör motordrivna fordon och till andra rörelsehindrade som regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet.
I utredningen åsidosatte man den klara lagtexten i 13:8 samt läkarintygets upplysning att jag saknar förmåga att bära något i högerhanden. Jag är beroende av att ha en krycka i vänsterhanden vid förflyttning. Visst kan jag förflytta mig – jag hasar mig fram. Vid tillämpningen vek lagtextens formuleringar för byråkraters tyckande. Jag fick inte ens se
utredningen innan den drogs i nämnden.
Utredaren, Ingemar Nilsson, fick jobbet som gatuchef i Eslöv efter en tids arbetslöshet som asfaltarbetare. Detta berättade han för mig och mitt vittne. Antagligen hade han en partibok som bästa merit. Chefen för samhällsbyggnadskontoret, prästsonen Lars Anselm, hade som chef för renhållningsverket försökt tvinga mig att betala soptömningen för fastighetsägaren. Han t o m stämde mig till tingsrätten där chefen naturligtvis förlorade. Det slutade med att jag befriades från soptunnan och chefen befriades från jobbet som skitdirektör. Dessa båda tjänstemän undertecknade utredningen. Anselm är alltså jävig i högsta grad.
Utredaren sa att jag måste komma in med en ny ansökan. Då ville jag veta vad fel jag hade gjort i min första. Det fick jag inte. Nu vågar jag inte göra en ny utan redogörelse vad fel jag gjorde. Utan förklaring återupprepar jag ju felen. Detta är inte lämpligt när man är beroende av förtryckarna i stadshuset. Den 20 december 2005 uträttade jag ett ärende i Stadshuset. Jag parkerade på handikapplatsen. Någon kallade på polis och jag fick en böteslapp på 400:- I stadshuset fattar man grymma omänskliga beslut för de handikappade. Man övervakar också att de sjuka inte får utnyttja sådan hjälp som normala människor uppfattar som en självklar rättighet. Jag ringde vid jultiden 2005 till Andersson på länsstyrelsen, direkt nr 040/252015, och sökte hjälp ifråga om rätten att få hålla på handikapplatser. Jag beskrev hur jag blivit bemött i Eslöv. Han svarade att jag inte hade rätt ton. Så nu skulle han kolla om jag kan ha körkortet kvar. Jag sa att jag på Orup-Sjukhuset tagit en massa prov och att dessa godkänts. Efter alla proven meddelade överläkaren att det inte finns några hinder att köra bil. Då fick jag veta av byråkraten att det är länsstyrelsen och inte någon doktor som avgör om jag får behålla körkortet.
När jag pratade med kommunalrådet Cecilia Lind (s) fick jag veta hur duktig utredaren är. Jag hävdar att man manipulerar t o m faktabitarna så att besluten ska passa byråkraternas syfte. Tony Hansson (s) politiskt ansvarig för att det går rätt till säger att det har gått rätt till. Han menar att jag inte ska ha något parkeringstillstånd. Tel. till stadshuets växel 0413/62000.
Den 13 februari 2006 försökte jag återigen att prata med gatuchefen. Han sa att allt får bli som det har blivit. Chefen, Lars Anselm har fått bråttom att säga upp sig Ingen tidning i Eslöv skriver om vad de handikappade utsättes för. Inte ens chefredaktören för tidningen Stroke-kontakt, Daniella Bjarne, tar upp frågan. Är det kanske statsbidraget till Stroke-förbundet hon ängslas för.
Yrkande: Att samhällsbyggnadsnämnden upplyser mig om vad fel jag gjorde i min första ansökan vidare vad fel nämnden gjort sig skuldig till om jag fått rätt att parkera på handikapprutor.
Sossarna och deras stödpartier leker med handikappade människor. Leken liknar katternas lek med möss. Det går att hejda sådan lek. Var snäll och gör en utskrift av sidan och skicka åtminstone till tio personer.
Av Per-Olof Nilsson, Billinge. Se hemsidan: www.boven1758.info Se nedre delen i vänstra spalten!
Vad Dnr får denna skrivelse som skickas in i två exemplar?
Diarieförd 2006.02.21 med dnr290/06 Sen kan du se hur jag börjar skicka påminnelser om att dom ska ta upp mitt yrkande till beslut på nämnden.
2006-07-18 Dnr 1156/06
Samhällsbyggnadsnämnden, Eslöv
Billinge 18 juli 06
Ansökan
Det väcker bestörtning när man ser att det tar längre tid i byråkratin att behandla en parkeringsansökan än beviljad giltighet.
Till midsommar 2005 fick Billingesnickaren Per-Olof Nilsson besked av överläkaren vid Orups-Sjukhuset, Höör, att proverna blivit godkända, så att han kunde få behålla körkortet. Första tiden gick åt till småturer där han kunde köra i 1, 2 eller 3:ans växlar. Den 14 juli 2006, först tretton månader senare, kunde snickaren hämta ut parkeringstillståndet från kommunhuset i Eslöv. Men tillståndet gäller bara tolv månader.
Trafikförordningen 13:8
”Tillståndet kan utfärdas både till rörelsehindrade som själva kör motordrivna fordon och till andra rörelsehindrade som regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet.”
Trots ett mycket gravt handikapp blev snickaren tvungen att betala en straffavgift på 400:- för att med stöd av lagtexten ha ställt bilen på handikapplatsen vid stadshuset. Med anledning av ovanstående yrkar snickaren snarast att få ett nytt parkeringstillstånd som gäller från 1 augusti 2007. Snickaren yrkar också att de 400:-na betalas till honom som ersättning för det onödiga byråkratkrångel som drabbat honom. Vidare yrkar han att blanketten fylles i av lämplig personal.
Per-Olof Nilsson
Hultseröd, BILLINGE